 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |

|
 |
 |
Ett vanligt problem hos några mycket populära små sällskapsdjur, är orsakat av att de får fel mat. Dagens veterinärspalt försöker sprida ljus över problematiken.

Av våra mindre sällskapsdjur är det flera som fungerar väsentligt annorlunda än oss människor, när det gäller tänderna. Våra tänder växer till sig och når så småningom den avsedda längden. Därefter kan de inte växa mer. För kaniner och marsvin fungerar det inte så. Deras tänder växer hela livet. Låter det underligt? Det gör hästarnas och kornas tänder också. Att de fortsätter att växa är en anpassning till att de slits kraftigt. Om de inte hade fortsatt växa så hade tänderna blivit nedslitna och korta. Djuret hade då inte kunnat mala sönder sin mat som består av svårsmält gräs och liknande. De hade inte överlevt.

Kaniner har, liksom marsvin, stora kraftiga framtänder. De syns tydligt och fungerar som avbitare. För att kunna tugga, eller snarare mala, det hårdsmälta gräset och andra växtdelar så har de dessutom ett stort antal kindtänder. Kindtänderna sitter långt in i munnen. Det är inte lätt att se dem utan speciella hjälpmedel men de finns där och har stor betydelse för kaninen och marsvinets matsmältning.

Både framtänderna och kindtänderna växer alltså hela livet. Det sägs att de kan växa upp till en cm i månaden. En siffra som låter nästan otrolig. Men om man tänker efter så kanske det inte är så osannolikt. För att kunna bryta ner gräs så behöver växtfibrerna malas ner. Det sköter kindtänderna. En kanin i det vilda tuggar större delen av dygnet. Jag vet inte exakt hur många timmar men låt oss anta att det rör sig om ca 20 timmar av dygnets 24. Det ger ett stort slitage på tänderna som då kompenseras av att tänderna hela tiden växer till.

Om framtänderna inte växer som de skall så är det lätt för djurägaren att se detta. Det är bara att lyfta på läppen. Framtänder som växer snett slipar eller klipper man. Precis som i våra tänder så finns det en pulpa i framtändernas mittre del. I pulpan finns blodkärl och nerver. Om man klipper framtänderna skall man vara försiktig så att man undviker att klippa tanden så kort att pulpan blottas. Det innebär som regel ingen katastrof om man råkar klippa så att det blöder men det är onödigt och det gör ont på kaninen.

Att det blir problem med framtänderna kan bero på felaktig utfodring men även rena bettfel. Aveln lyckas inte alltid till hundra procent och en och annan individ med defekter kommer fram. Dessa skall man naturligtvis inte avla vidare på och kombinationen som gav denna avkomma kan man ifrågasätta lämpligheten i att göra om. Det finns ju en risk att problemet med bettfel, och därmed stora bekymmer både för kanin och ägare, dyker upp i nästa kull också.

Förvuxna framtänder kan också bero på att kindtänderna inte slits som de skall och det i sin tur beror ofta på felaktig utfordring. Många ägare till kaniner och marsvin skämmer bort sina djur med för kraftig och lättsmält mat. De behöver därför inte tugga lika många timmar. Om de inte tuggar tillräckligt mycket så slits inte deras tänder tillräckigt. Eftersom kindtänderna ändå växer på längden så blir de så småningom för långa. Den vinkel som käkarna bildar mot varandra och de vinklar tänderna bildar mot varandra ändras och problem uppstår som kan vara svåra att lösa. En vanlig effekt av att kindtänderna blir långa är att de slits ojämnt så att vassa spetsar kan bildas. Detta uppstår när bara en del av kindtandens yta slits därför att tänderna inte längre passar perfekt ihop med varandra. Den vassa spets som bildas riktas, på underkäkens kindtänder, in mot tungan och sitter där som en liten kniv. Varje gång tungan hamnar mot spetsen så skaver det lite på tungan. Till slut blir det sårigt och inflammerat och kaninen slutar att äta.

Kraftfoder är alltså inte något som man skall ge kaniner eller marsvin, speciellt mycket av. Har de fått hö med bra näringsinnehåll så skall de inte ha något alls. Lite färska grönsaker är bättre. Men huvudsakligen skall de ha grovfoder d.v.s. hö eller gräs, så att de får tugga mycket. Annars får de förvuxna tänder och många av dem får märkbara problem av detta.

De värsta problemen vi ser, som beror på felaktig utfodring, är egentligen bölder i anslutning till underkäken, oftast på kaniner. Den speciella rot som de har som hela tiden bygger på tanden underifrån, gör käken känslig vid roten. Om kindtänderna blir förvuxna så händer det att någon eller några tandrötter i underkäken trycks ut genom underkäken och bildar en stor böld där. Om man röntgar bölden kan man ofta se tänder i bölden eftersom roten fortsätter att bilda tandmaterial trots att den inte längre är kvar på sitt rätta ställe. Bölden och processen innan bölden uppstått är troligen ordentligt smärtsamma för kaninen. Ofta är inte behandling inte framgångsrik även om man opererar bölden. Den fina jämvikten mellan kindtänderna är redan ordentligt störd och nya problem är då att vänta.

Jag var på en kurs för några år sedan som handlade om de mindre sällskapsdjurens tänder och tandrelaterade problem. En mycket engagerad britt talade om hur viktigt det var att kaniner och andra små djur med samma typ av tänder som växer hela livet, får rätt kost. Under sin föreläsning sa han minst tjugo gånger: Kaniner äter gräs!
Fast han sa det på engelska förståss.
När han så småningom skulle avrunda sin föreläsning så återkom han till kosten och hur viktig den är.
– Om ni bara minns en enda mening av min långa och djuplodande föreläsning så kom ihåg: KANINER ÄTER GRÄS!
Vi instämmer.
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
|