 |
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Många kattägare är duktiga på att vaccinera sina katter mot virusinfektioner som kattpest och kattsnuva. Veterinärspalten berättar idag om varför det är så viktigt med dessa vaccinationer och vilka symptomen är om katterna drabbas.
Viruset som orsakar kattpest är ett parvovirus. Det drabbar inte bara katter utan de flesta kattdjur som t.ex. tigrar och andra stora katter. Det smittar däremot inte till hund. Hundar har en egen variant av parvovirus.
Alla katter, både ute – och innekatter kan drabbas. Viruset är mycket smittsamt och motståndskraftigt, det kan leva kvar flera år i miljön. En kattägare kan därför bära med sig virus, på kläder eller skor, hem till sina egna katter.
Virus smittar genom kontakt direkt mellan katter och kontakt med smittad avföring, urin eller saliv. Det smittar även indirekt genom viruspartiklar på t.ex. händer, kläder och burar. Man tror att även insekter kan föra med sig smittan. Katterna blir vanligen sjuka inom 4 – 5 dagar efter att de smittats.
Det finns olika former av kattpest. Vid den snabbaste formen dör katterna inom ett dygn. Efter att ha blivit mycket dåliga, med kraftig undertemperatur, så dör de av chock. Denna form av kattpest drabbar mest unga katter.
Annars är de typiska symptomen hög feber, nedsatt allmäntillstånd, upphörd aptit, buksmärtor, kräkningar, diarré och uttorkning. Därefter drabbas en del av sjunkande kroppstemperatur, medvetslöshet och död. Dödligheten varierar mellan 25 – 90%.
Under sjukdomen får katterna ett kraftigt försämrat immunförsvar eftersom virus angriper benmärgen vilket ger brist på vita blodkroppar. Ett mycket lågt antal vita blodkroppar tillsammans med ovanstående symptom ger en stark misstanke att katten är drabbad av kattpest. Katter som överlever kan få kronisk diarré eftersom virus skadar tarmslemhinnan.
Det förekommer också en lindrigare variant av kattpest där katten blir slö, får feber och diarré. Sjukdomen varar bara i ett par dagar och katten tillfrisknar sedan.
Vissa katter kan träffa på virus utan att få några symptom alls eller mycket lindriga symptom. Det gäller framför allt vuxna katter. Om dräktiga katter smittas av virus i sent dräktighetsstadium orsakar infektionen underutveckling av lillhjärnan hos fostren. Vid 2- 3 veckors ålder syns symptomen, kattungarna skakar och blir vingliga. Dessa symptom kvarstår livet ut. En del katter klara sig, trots detta, bra.
Kattpest är en virusinfektion som inte är påverkbar med antibiotika. Man sätter dock in antibiotika för att skydda katten mot bakteriella infektioner som ofta blir följden av att immunförsvaret är så nedsatt. I övrigt behandlas med dropp direkt i blodet eftersom katterna blir kraftigt uttorkade av kräkningarna och diarrén.
Man kan vaccinera mot kattpest och vaccinationen ger ett mycket gott skydd. På kattungar påbörjas vaccinationen vid 9 - 12 veckors ålder. Därefter ges en vaccination vid 1 års ålder och sedan vartannat år. Man kan inleda med en extra vaccination redan från 6 veckors ålder, om det finns mycket smitta i närheten.
Kattsnuva är ett samlingsnamn för två allvarliga virusinfektioner orsakade av dels ett herpesvirus och dels ett calicivirus.
Kattens herpesvirus kan drabba alla typer av kattdjur. Virus drabbar katter i alla åldrar och är mycket vanligt förekommande. Det lever mycket kort tid i miljön, ungefär 1 dygn.
Inkubationstiden varierar mellan 2 – 17 dagar och smittade djur är smittförande i minst några veckor. Under den perioden hinner den smitta många andra.
Smittan sker mestadels genom direktkontakt. Sjukdomen ger symptom från övre luftvägarna med nysningar, hosta, inflammationer i munhålan, ibland lunginflammation samt feber, ögoninflammation och upphörd aptit. Unga och gamla djur drabbas hårdast och det förekommer att dessa djur dör. Efter genomgången infektion blir många katter kroniska smittbärare men har inte själva några symptom längre. Virus kan dock vara vilande under långa perioder men aktiveras igen om katten blir utsatt för olika typer av stress som t.ex. vid dräktighet, annan sjukdom eller vistelse på kattpensionat. Unga katter som blir sjuka har oftast drabbats av en ny infektion medan äldre katter oftast har aktiverat en gammal infektion. Det är inte ovanligt att katter får kroniska infektioner som inte läker av. Ett exempel är kronisk inflammation i näshålan.
Också här sker smittan framför allt genom direktkontakt. Virus finns i sekret från ögon, näshåla och munhåla. Förutom symptom från andningsorganen, med nysningar etc. kan katten drabbas av rinnande ögon, feber och lunginflammation. Om lunginflammation tillstöter är prognosen dålig. Det kan också bildas sår på tunga och läppar. Sekundära bakteriella infektioner är vanligt. Hälta kan förekomma och dräktiga katter kan kasta sina foster. Calicivirus förekommer i flera olika stammar som ger något varierande symptom. Genomgången infektion kan orsaka kronisk inflammation i munhålan. Kroniska smittbärare förekommer även här. Katter kan vara smittförande i åratal.
Calicivirus är relativt motståndskraftigt och lever kvar upp till 10 dagar i miljön. Sjukdomsförloppet varar i 1– 2 veckor.
Någon specifik behandling mot dessa virusinfektioner finns inte. Som vid infektion vid kattpest ges antibiotika för att skydda mot sekundära bakteriella infektioner, eventuellt dropp om katten vägrar att äta samt allmän god omvårdnad i övrigt.
Störst risk för utbrott av båda virusinfektionerna är i katterier, hushåll med många katter eller överhuvudtaget om det finns gott om katter i området.
Det finns vaccin mot herpes och calicivirus. Vaccinet ger inte 100% skydd mot calicivirus som finns i flera olika stammar. Vaccinerade katter som drabbas får dock mycket mildare symptom.
Vaccination sker från 9 – 12 veckors ålder. Man ger 2 vaccinationer med 3 veckors intervall. Omvaccination sker sedan omkring 1 års ålder och därefter årligen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
