 |
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Just vid den här årstiden blir katternas fortplantningsdrift uppenbar för de flesta kattägare, åtminstone de som har fertila obehandlade katter. Honkatter skriker och kråmar sig och hankatterna vill bara ut. På kliniken får vi mycket ofta frågan om man skall kastrera honkatten eller ge henne p-piller istället. Veterinärspalten försöker idag besvara detta och en del andra frågor som rör kattens fortplantning.
Katter är väldigt fertila och kan ha flera kullar per år. Man kan lugnt påstå att det föds alldeles för många kattungar och att det är svårt att lyckas placera dessa kattungar. Därför är det viktigt att förebygga istället. Katter som rör sig utomhus och inte är kastrerade eller får p-piller löper en mycket stor risk att bli dräktiga.
Visst är det roligt att vara med om att ens katt får kattungar och visst är ungarna gulliga när de är små. Men det är inte alltid så lätt att placera alla hos lämpliga hem, när det är dags för det.
Äger man en honkatt så drabbas man direkt om katten varit ute och parat sig. Hankattsägaren har ett lika stort ansvar för att förhindra att det föds oönskade kattungar men drabbas inte alls. Kanske är någon hankattsägare inte ens så biologiskt insatt att han eller hon förstår vad som händer när hankatten är ute och träffar okastrerade obehandlade honkatter.
Vi kan väl vara överens om att de finns ett stort behov att minska antalet oönskade kattungar som föds varje år. Vägen dit är inte heller så svår att inse. Se till att katten som kommer ut inte kan bli dräktig eller kan göra en honkatt dräktig.
När det gäller hankatter så är kastrering det enda alternativet. Kastrering av hankatter är mycket inarbetat i Sverige liksom i de flesta andra länder. Det är naturligt att man får sin hankatt kastrerad när den börjar närma sig könsmognaden. Gärna redan vid ca 6-7 månaders ålder.
Honkatter är däremot inte lika vanligt att man kastrerar i Sverige även om vi ser att det blir allt vanligare.
Det heter faktiskt ’kastrera’ även när det gäller honkatter och inte sterilisera som många säger. I National Encyklopedin kan man läsa följande om kastrera:”Operera bort testiklar eller äggstockar från djur el. människa, så att könsdriften försvinner och fortplantning omöjliggörs”
Kastrera innebär alltså att könskörtlarna, testiklarna eller äggstockarna, opereras bort. Om en honkatt steriliseras så innebär det att en operation utförs som gör att hon inte längre kan få kattungar men fortsätter att löpa. Löpningen uppfattas av de flesta kattägare som jobbigt och inte något man vill ha kvar. Man efterfrågar vanligen alltså en kastrering och inte en sterilisering.
Både hankatter och honkatter sövs inför ingreppet. Hankatterna är mycket enklare att kastrera eftersom testiklarna ligger lätt åtkomliga i pungen. Man avlägsnar testiklarna efter att ha klippt bort håren och steriltvättat området. Sädesledaren och blodkärlet till testikeln knytes och skärs av. Snitten i pungen sys inte ihop utan hålls ihop av sig själv under läkningen. Det finns alltså inga stygn att ta bort efteråt.
Honkatterna har sina könskörtlar, äggstockarna, inne i buken vilket gör det hela lite svårare. Man måste alltså in i buken för att komma åt att kastrera en honkatt. Det vanligaste sättet är att lägga ett snitt igenom huden och vidare genom bukväggen i mittlinjen strax nedanför naveln. Hur långt snittet är skiljer sig avsevärt mellan olika kirurger, från 1 cm till 6-7 cm eller längre. Blodkärlen som försörjer äggstockarna och livmodern knyts och skärs av och livmoder och äggstockar avlägsnas i ett stycke. Bukvägg, hud och underhud sys ihop och katten går hem samma dag som ingreppet skett. På Veterinärhuset använder vi en teknik som oftast resulterar i små hudsår på mellan en och två cm. För att katten skall slippa ha krage på sig tills stygnen skall tas så syr vi med ståltråd som de oftast låter bli. En och annan honkatt sliter och drar i stygnet i alla fall. De får då ha krage.
Stygnet eller stygnen tas bort ca tio dagar efter operationen.
Efter ingreppet löper inte katten längre och kan naturligtvis inte heller bli med kattungar. Däremot är det vanligt efter kastrering, både för honkatter och för hankatter, att de lätt ökar i vikt.
I övrigt är negativa effekter av kastration ovanliga.
Alternativet till att låta operera katten är att ge p-piller, om man vill förhindra att katten löper och därmed riskerar att bli med ungar. På marknaden finns två likvärdiga preparat, Gestapuran vet® och Promon vet®. De är bägge receptbelagda.
Vi får ofta frågan, vilket är att föredra, kastrering eller p-piller. Det finns fördelar och nackdelar med bägge metoderna.
Den uppenbara fördelen med p-piller är att det är ett billigt alternativ på kort sikt. Ungefär 200 kr kostar det om året inklusive den avgift veterinären eller djursjukhuset tar ut för att skriva ut eller ringa in tabletterna.
På lång sikt är p-piller det dyraste alternativet. Förväntas katten leva mer än 5-6 år så har kostnaden för p-piller överstigit kostnaderna för en kastration.
Risken för vissa sjukdomar ökar med p-piller, så som juvertumörer och livmodersjukdomar. I bägge fallen resulterar ev. sjukdom i operationer som oftast är mycket dyrare än vad kastreringen hade varit. I värsta fall förkortar sjukdomen kattens liv avsevärt.
Är katten istället kastrerad minskar eller försvinner risken för vissa sjukdomar. En tidigt kastrerad katt drabbas inte av juvertumörer och naturligtvis inte av livmoderinflammation heller eftersom de inte har livmodern kvar.
Möjligen skall man här ta upp att det finns en mycket liten risk för komplikationer vid alla operationer. Det är dock, enligt vår erfarenhet, mycket ovanligt med problem efter kastration av katter.
För kattägaren som inte helt bestämt sig för att om han eller hon vill ha en kull kattungar efter kattan eller inte så är det en fördel att inte ha kastrerat henne.
Tillförlitligheten med p-piller är inte 100%. De kan bli med kattungar i alla fall. Vi har varje år kattägare som berättar att deras katta blivit dräktig trots att de givit henne p-piller varje vecka. Kanske har man slarvat med intervallen mellan pillren. Blir det mer än 7 dagar så finns det en risk att katten börjar löpa och då kan oturen vara framme. Katten kan också ha kräkts upp tabletten utan att ägaren märkt det eller spottat ut den om den aldrig svaldes ner, även om det såg ut så.
En del djurägare har stora problem att få i katten tabletterna även om de flesta lyckas bra med lite träning och lite list. En kastrerad katt slipper man dock att stoppa i p-piller varje vecka.
Vi tycker att fördelarna med att kastrera jämfört med att ge p-piller är klart övervägande på en ung katt. Är katten äldre och okastrerad faller flera viktiga argument för kastration bort. Då kanske det är bättre att gå vidare på den inslagna vägen och fortsätta med p-piller.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
